28 augusti
Som utlandsboende svensk drabbas man då och då, mer eller mindre, oftare eller mer sällan av vad som vanligast kallas hemlängtan. Vi svenskar har dock en stor fördel som varken fransmän, tyskar eller ungrare har. Vi har en plats att gå, när längtan efter lingonsylt, kekschoklad och köttbullar överväldigar oss. IKEA.
Som tur var har jag inte bara nära till IKEA utan jag råkar också ha blivit utrustad med arbetskamrater som gillar IKEA så vi bestämde oss för att ta en tur ut dit! Efter en relativt kort resa med både tunnelbana och Londonbuss (första gången för mig!) så var vi framme vid IKEA - de utlandsboede svenskarnas vallfärdningsplats.
Det var ovant att se alla priser i pund och att gå omkring där med britter, men det var ändå IKEA med svenska böcker i bokhyllorna! Och visst kändes det som Sverige! Passade till och med på att äta sommarens räkmacka - visserligen inte lika stor och somrig som i Stackgrönnan, men ändå nödvändig! Och en delicatoboll blev det visst också!
Såklart blev det några inköp också: en burk lingonsylt, massor med godisremmar (80p per paket!!), ett litet staffli av metall (som numera håller upp ett vykort föreställande altartavlan i den katolska kyrkan i Lido di Jesolo) och två tesilar (tea infusers).
Var det många svenskar där då? Jag hörde faktiskt inte mitt modersmål talas av någon annan än mig själv, men jag är tämligen säker på att alla de som köpte typ ett ton kräftor (och gjorde kön jätteseg) åtminstone måste ha en stark koppling till Sverige, eller vara därifrån. Skulle tro att många av de som var där förmodligen var gifta med engelsmän och därför inte pratade svenska!
Dock fick jag användning av mina svenskakunskaper då jag fick översätta namn på IKEA-sakerna från svenska till engelska för mina kamrater. Populäraste namnet var nog kudden "gosa" som Alice blev förtjust i, och lade till bland de övriga svenska orden jag försöker lära henne (brännäschlorrr).
20 augusti
Språkarerik har äntligen hittat sin överman när det gäller språk. Det tycks nämligen finnas en punkt då man kan bli trött av språk - eller att språken gör en trött. När jag var på den spanska gudstjänsten, så hade jag samma dag såklart pratat engelska, men också skrivit mejl på ryska, och såklart också använt modersmålet svenska. På kvällen var jag sjukt trött av alla språk, vilket resulterade i att min engelska dekaderade.
Likadant är det när jag försöker prata engelska när jag är trött och inte har värmt upp. Detta resulterar oftast i att jag mest försöker hänga med i de andras konversationer medan jag bidar min tid för att prata - i alla fall om det är på morgonen. Är det efter jobbet och jag är trött så kan det till och med vara svårt bara att hänga med i vad de säger, vilket ibland resulterar i att jag nästan kopplar bort helt. Dock går det bättre för varje dag, så jag har goda förhoppningar om att jag kommer utveckla min engelska under det kommande året!;)
Andra kul nyheter är att jag idag fick mina första brev till min adress, hela tre stycken! Det dåliga var att ett av dem var till någon som i efternamn heter Engberk.
9 augusti
Så.
Nytt jobb.
Nytt boende.
Nytt land.
Nytt språk.
Nya bekanta.
Nya erfarenheter.
Nytt, nytt, nytt.
Så.
Ny blogg.
Sedan jag lämnade Sverige för snart två veckor sedan så har jag faktiskt hunnit med rätt mycket! Efter att snabbt ha dumpat mina väskor i London drog jag, mor och far norrut till staden Norwich. En riktigt mysig stad - av vissa kallad "Englands största by", vilket kanske får er att förstå vad för slags stad det är. Där hann vi med ganska mycket, bland annat att gå till en anglo-katolsk kyrka, dvs en reformerad kyrka som har mer likheter med katolska kyrkan än vår svenska kyrka. Kul att se något annat, även om det kändes rätt ovant att avsluta gudstjänsten med någon slags variant av Ave Maria.
Efter lite mindre än en vecka for vi tillbaka till London för att flytta in i lägenheten som jag ska bo i medan jag är anställd av All Souls församling som det som nu mera kallas Church Assistant. Dagarna innan mamma och pappa fort tillbaka till Sverige gick i stort sett ut på att fixa grejer som behövdes till lägenheten, typ täcke och kudde och tandkräm och sånt!
Till en början så kändes det rätt vemodigt och ensamt att bo helt ensam i en sån stor stad, jag menar man känner sig rätt liten! Men det hela började kännas bättre när jag träffade Simon, min flatmate, som innan han flyttade in kom hit och dumpade lite grejer, åt lunch med mig och hjälpte mig och min chef Dave att sätta ihop IKEA-möbler. "The kiwi way" (Dave är från Nya Zeeland) - dvs med lim. De håller tydligen längre så...
Så ensamheten gav efter då jag började få folk att hänga med. En kväll blev jag bjuden på middag av min andra chef Dominique och Elizabeth, som under året har jobbat med det jag ska jobba med under det kommande året. Joinade av Maggy, som har samma jobb som Elizabeth, blev det en jättekul kväll, och vi blev klara kring halv två. Kul var att upptäcka att Maggy, som kommer från tyskland, är halvryska så vi utbytte några avancerade fraser på ryska, typ. "de andra förstår inte vad vi säger" och "vill du ha socker"!
Dagen efter drog jag och Maggy Abbey Road, på fyrtioårsjubileet av fotoshooten till omslaget av albumet med samma namn. Efter det gick vi till Queen Mary's Garden i Regents Park, en sjukt stor rosenträdgård. Supernajs! Så när vi kom tillbaka några timmar senare var jag rätt mör i benen, efter vad som blev en sjukt lång promenad.
På kvällen träffade vi ännu en från teamet av Church Assistants, Lizzie, som just flyttat in några trappor upp i samma hus. Simon, som flyttat in samma dag, och jag lagade våran första gemensamma måltid och bjöd Lizzie på fantastiskt god pasta med tomatsås med bönor! ;)
Idag fick vi göra vårt första skift som Church Assistants. Jag, som tillsammans med Melanie och Hannah, tillhörde den lyckliga skara som började 07.15 på morgonen, lyckades såklart försova mig och vaknade med bara 20 minuter att göra mig i ordning och ta mig iväg till kyrkan... Dagens arbetsinsats gick i stort sett ut på att följa efter Elizabeth och lära sig vad som måste göras på söndagarna, först innan mässan på morgonen, och sen runt de två andra gudstjänsterna senare på förmiddagen. Vi fick utföra det eminenta arbetet att dela ut agendor till alla som kom dit, så sjukt mycket folk! Riktigt kul! :)
Klockan fem hade jag bestämt med Hannah att ses vid församligens andra kyrka, St Paul's, för att gå på den spanska kyrkan i Londons gudstjänst. Hannah, är uppväxt i Paraguay och pratar flytande spanska, och jag har ju läst spanska några år i skolan. Eftersom att jag mest pratat ryska de senaste veckorna, och i stort sett ingen spanska de senaste månaderna, så kändest det kul att fara på nåt sånt där! Gudstjänsten var kring en timme och fyrtio minuter lång, så det blev rätt tungt på slutet när man inte hänger med allt för väl i predikan på spanska, men det var en rolig erfarenhet! Jag och Hannah blev dessutom inbjudna till deras ungdomsaktivitet, så jag är peppen på att dra lite spanska nån fler gång! För att fräscha upp språket lite, och efter gudstjänsten och efter att ha pratat lite grand med några så kändes det faktiskt som att jag kom ihåg mer och mer ord som gömt sig nånstans långt bak i huvudet. Fick in ett litet konjunktiv imperfekt, Maria skulle vara stolt över mig! ;)
Så, det var en kort, nja, resumé av vad jag har haft för mig hittills, och jag ska försöka hålla mig aktiv och skriva då och då! Det blev kanske lite styltigt språk idag, men det var så det kom ut när jag skulle skriva det, så: lev mere! Seeyaa, yo.
